Hoppa till innehåll

Australien skyddar vattenmiljöer med kostnadseffektiva nät mot farligt plastskräp

Syfte med artikeln: Delar av texten är fritt översätta av en artikel från hemsidan TiandesenInternet. Syftet är att inspirera svenska företag, kommuner och samhällsplanerare hur man med enkla medel kan effektivt göra förbättringar i vår livsmiljö.

 

Plastföroreningar i vattenkällor utgör inte enbart en fara för människor, det utgör även en direkt och akut fara för vilda djur.

En av de farligaste plasttyperna för djur är plastpåsar, eftersom de ofta kan förväxlas med mat och djur kan kvävas om de äter dem. Plastpåsar kan också orsaka kvävning genom att fastna runt halsen eller huvudet på djur, vilket kan leda till skador eller död.

Andra farliga plasttyper inkluderar plastflaskor och andra föremål som kan orsaka skador i djurens matsmältningskanal om de äter dem. Plastbitar och mikroplaster är också farliga, eftersom de kan förväxlas med mat och leda till kvävning eller matsmältningsproblem.

I mars 2018 installerade staden Kwinana två dräneringsnät i Henley Reserve, Western Australia

Ibland har de enklaste och lättaste lösningarna visat sig vara de mest effektiva. Staden Kwinana i Australien har installerat dräneringsnät som ett förvånansvärt enkelt och innovativt filtreringssätt för att minska utsläppet av skräp från dräneringssystem från dagvatten och stormvatten.

Dräneringsnäten eller så kallade ”sopfällor” installerades vid vattenutlopp för att minska utsläppet av plastavfall från avloppssystemet. Näten är utformade för att förhindra att föroreningar och fast avfall, som förs med dagvatten från det lokala vägnätet, rinner ut i naturreservaten. Sopfällorna placerades på utloppen av två dräneringsrör, belägna mellan bostads- och naturområden.

Kostnaden för näten, inklusive tillverkning, installation och planering


En bild som visar hur genial och enkel konstruktionen är. Bildkälla: TiendasenInternet.com

Kostnaden var enbart 20 000 australienska dollar, vilket motsvarar cirka 140 000 svenska kronor. Detta inkluderade planering med ingenjörer, tillverkning och installation.

Med andra ord är denna typ av lösning extremt kostnadseffektiv, eftersom man slipper manuellt arbete (förr så rengjorde man vattendragen för hand) reducerades till ett minimum. Skräpfällorna är lätta att installera och när de blir fulla hämtas de med en kran eller av ett team med 2 personer.

Efter fyra månader fångade näten 370 kg skräp


Här är det dags att tömma näten. Det görs mindre kranbil, ungefär på samma sätt som Mark-/Underjordsbehållare töms. Bildkälla: TiendasenInternet.com

Det insamlade avfallet transporterades till en sorteringsanläggning, där organiskt avfall sedan omvandlades till kompostmaterial, och återvinningsbart/icke återvinningsbart material separerades. Plasten kunde sorteras och återvinnas. Stadens invånare är glada över att näten visade sig vara ett så oerhört lyckat projekt. Det lokala djurlivet gynnades också – då vattensystemet nu blivit ett mycket renare område. Sopfällorna har visat sig vara är ofarligt för djurlivet, då inget djur hittills har fångats i något av näten.

Stadens omsorg för miljön: Stadens borgmästare Carol Adams har alltid varit för bra miljöinitiativ

Organiskt avfall, exempelvis löv, sorteras enkelt till kompost. Plastskräp sorteras och återvinns. Bildkälla: TiendasenInternet.com

 

Borgmästaren Carol Adams uttalade följande om projektet:

Vi vet att staden Kwinana med dess boende alltid varit engagerade när det gäller naturproblem och de har varit aktiva med möten kring åtgärder med positiv miljöpåverkan.”
“Om det inte vore för dräneringsnäten skulle 370 kg skräp ha hamnat i vår natureservat under loppet av enbart 4 månader”, tillade Carol Adams.

Staden har beslutat att dessa nät är det mest effektiva och kostnadseffektiva sättet att hålla vattenföroreningarna låga. Föreställ dig – om 370 kg skräp samlades in på bara fyra månader, hur mycket kan samlas in på ett eller två år? Förhoppningsvis kommer andra platser att följa Kwinanas exempel och installera nät i sina städer också.

Fakta

  • Näten är UV-beständiga, högdensitetspolyetennät (HDPE) är återanvändbara
  • Näten fångar upp organiska material som löv, vilket minskar halterna av fosfor och kväve i en vattenväg och förhindrar övergödning. Det uppsamlade organiska materiel återvinns med kompost.
  • Föroreningar så små som 5 mm samlas upp. Det betyder att även tandpetare, sugrör och annat som enkelt skadar vattenlevande djur fångas upp.

  • Näten töms med lastbilskran eller av två personer om nätet är oåtkomligt för fordon.
 
 Karta 
 

Länkar som är intressanta att besöka:

Läs mer om företaget Stormwater systems

Se kommunen Kwinanas egna sajt